Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem.

Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm. Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll. Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: http://www.sprakenshus.se/sv/start

Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Förskola och skola har stor betydelse för utvecklingen av barnens båda språk. För att kunna stötta eleverna på bästa sätt behövs kunskaper om flerspråklig utveckling och hur man skiljer på en sen andraspråksutveckling och en språkstörning. Salameh berättade om hur en flerspråkig utveckling ser ut och att den inte skiljer sig så mycket från den enspråkiga. Att barnen utvecklar grammatik, lexikon och fonologi på båda språken men att framförallt ordförrådet är spritt över de språk eleven behärskar. Barn tillägnar sig ett nytt språk väldigt snabbt. Snabbast går det om eleven redan kan läsa och skriva på modersmålet.

Att vara tvåspråkig är en tillgång och förstärker exekutiva förmågor. Bl a blir elever som är tvåspråkiga automatiskt uppmärksamma på språkliga skillnader. Processförmågan förbättras vilket kan leda till bättre impulskontroll. En elev klarar att utveckla två språk sida vid sida men är sårbar för bristande exponering på båda språken. Tar man bort ett språk så innebär det inte att språkinlärningen går snabbare.

Med god tillgång till båda språken kan elever som är tvåspråkiga kodväxla utan bekymmer. Detta i sig är inte ett exempel på svag språklig förmåga utan snarare tvärtom. Elever som är sena i sin språkutveckling kan inte kodväxla vilket kan vara ett tecken att vara observant på. Ett annat tecken att vara observant på är den grammatiska utvecklingen. Salameh visade oss ett enkelt kartläggningsverktyg där man har delat upp den grammatiska utvecklingen i 5 nivåer och där man mer tittar på hur eleven processar, lär sig. Detta verktyg är inte språkspecifikt utan kan användas generellt. Man tittar helt enkelt på om eleven har förutsättningar att processa och har med TIDEN som variabel hela tiden. Har eleven varit i Sverige minst 2 år skall han/hon utan vidare ha kommit upp till nivå 4.

Ofta är flerspråkiga elever duktiga på fonologisk medvetenhet och har ett flerspråkigt barn problem med nonord skall man också se det som en varningssignal. Alla tester man genomför med elever ska i den mån det går även genomföras på modersmålet. Framförallt fonologisk medvetenhet men också att titta på vilka begrepp eleven har på båda språken, inte bara ett. Intressant är också att se hur eleven organiserar sitt ordförråd. Om eleven övergått från att göra ljudlika associationer till syntagmatiska och vidare till paradigmatiska associationer. Även här finns ett enkelt kartläggningsverktyg där man låter eleven associera utifrån 50 olika ord.http://www.sprakenshus.se/sv/content/kent-rosanofflistan-associationstest Har eleven gjort detta skifte har den gjort det på bägge sina språk.

På SPSM - hemsida står följande om språkstörning och flerspråkighet vilket stämmer bra överens med det budskap som Salameh förde fram på föreläsningen.

Språkstörning: Vid språkstörning har eleven en påtagligt nedsatt språkförmåga jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan vara expressiv (svårigheter att uttrycka sig, resonera, reflektera), impressiv (svårigheter att förstå ord och begrepp) eller bestå av en kombination av dessa båda. 

För en flerspråkig elev påverkas språkförmågan också av den tid, och i vilken omfattning, som denne har haft tillgång till det nya språket.

En språkstörning kan se olika ut och vara olika grav. Den kan delas upp i fyra olika områden: språkljud, grammatik, begrepp och ordförråd samt pragmatiska svårigheter.

Den lindrigaste typen av språkstörning brukar man säga är den som endast finns på det fonologiska området och här kan det handla om att både själv kunna producera det korrekta ljudet eller om att kunna höra skillnad mellan olika ljud. Båda blir svårare ju äldre eleven är.

Beträffande flerspråkiga elever är det viktigt att du som pedagog är medveten om att fonologin kan se olika ut beroende på språk. En del språk har inte vissa av de fonem (ljud) som finns i det svenska språket, medan det svenska språket inte har vissa av de fonem som används i andra språk. Detta behöver du tänka på vid den språkliga kartläggningen för att få en rättvisande bild.

Ett annat språkligt område är det grammatiska och åter betonar vi vikten av att kartlägga elevens förmåga både i det svenska språket och i elevens modersmål. Det är normalt att eleven under en kortare eller längre övergångsperiod följer de grammatiska regler som finns i modersmålet.

För att visa på svårigheter som kan tyda på språkstörning behöver de grammatiska svårigheterna finnas både i svenskan och modersmålet. Visar eleven endast svårigheter för grammatiska regler i det svenska språket, men inte i sitt modersmål är det alltså ett tecken på att det är tillägnandet av andraspråket som är förklaringen till svårigheterna. 

Ett tredje område är det semantiska och här ingår begrepp och ordförråd, att kunna använda och förstå dessa och att kunna plocka fram rätt ord vid rätt tillfälle. Tänk på att det tar tid att arbeta upp ett ordförråd på ett nytt språk och att det är stor skillnad på att behärska ett vardagsspråk i jämförelse med ett skolspråk.

Det fjärde och sista området handlar om pragmatiska svårigheter. De kan förklaras med användandet av språk i ett socialt samspel. Det är vanligt förekommande att elever med pragmatiska svårigheter har svårt för att förstå det underförstådda. (SPSM hemsida)

Vid flerspråkighet uppträder språkstörningen alltid på alla språk. Därför behöver elevens samtliga språk kartläggas i samarbete mellan specialpedagog och modersmålslärare. Inför kartläggningen är det viktigt att ta reda på om eleven har talat skilda språk hemma respektive i skolan. Då behöver ordförråden jämföras också mellan dessa båda språk, eftersom de kan skilja sig mycket åt.

Även Salameh förde fram vikten av att få en bakgrundsbild av eleven och dess situation. Vilka språk talas hemma, hur länge har eleven varit i Sverige o s v. Har eleven gått 3-4 år i svensk skola och fortfarande inte har utvecklat grammatik, ordförråd m m så är det troligtvis någonting mer, e v en språkstörning.

Vad kan vi då göra i klassrummet för att underlätta för dessa elever? 

Hur kan vi arbeta med semantiska associationer? 

Hur kan vi utforma undervisningen i läsa och skriva? 

Hur arbetar vi språkinriktat?

Salameh förde fram vikten av att INTE ge eleverna så många ord som möjligt utan istället ge eleverna strategier för att titta på ord och begrepp och lämna tid för att associera. Ofta hänger ord ihop på olika sätt och det är viktigt att eleverna får syn på hur de hänger ihop. Att även få in ordet/begreppet i en kontext och kategorisera den. Dessa frågeställningar kan vara bra att ha som utgångspunkt i klassrummet: 

Läsundervisningen bör ske på elevens starkaste språk men eftersom modersmålsundervisningen inte består av alltför många timmar får man tänka att modersmål och andraspråk kompletterar varandra istället. Att man i läsundervisningen på svenska tar hjälp av studiehandledare och andra verktyg som finns att tillgå. Ta tillvara på elevernas egna resurser om det det finns elever med samma modersmål i ett klassrum. Låt de diskutera och förklara för varandra även på modersmålet. Använd båda språken på begreppstavlor i klassrummet. 

Salameh förde också fram hur viktig den muntliga språkbehärskningen är och att vi går från det talade språket till det skriva. Att tillsammans bygga upp förkunskap inom ett ämne eller text genom att samtal. Kulturspecifik kunskap är förknippad med språket. Viktigt är också att tänka på vilka texter man väljer och hur man stöttar eleverna genom texten. Många elever har inte den traditionen att man skall samtala om text och ifrågasätta textens budskap utan textläsning kan vara förknippad med att textens budskap är lag. Viktigt att förmedla vårat sätt att arbeta med texter både för elever och gentemot föräldrar.

På SPSM hemsida finns en guldgruva kring detta tema för den som vill läsa mer. Både jag, Lisbeth och Khalid har gått kurs kring kartläggningsmaterialet som ni hittar här nedanför.

Följ länkarna!

http://www.spsm.se/sv/jag-vill/stalla-egna-fragor/fragor-och-svar/Hur-kan-vi-arbeta-med-en-SVA-elev-som-har-sprakstorning/
http://www.spsm.se/sv/temawebbar/Motas/Kartlaggning/Kartlaggning-av-tal-och-sprak/
SPSM Kartläggningsmaterial

Utvärdering av vår Lärmodul

Utvärdering av ”Språk i alla ämnen för alla elever”

på Råby-Släbro skolor

Lärmodulen har pågått under hösten 2014 med en avslutande träff i januari 2015. Pedagoger i alla ämnen, även praktiskt-estetiska har deltagit. Tillsammans har vi utforskat vad som menas med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utifrån en arbetsmodell som vilat på 4 ben har vi tagit oss an filmer, texter och innehåll. Inspiration, Planering, Genomförande och Reflektion har kännetecknat våra träffar. Vi har haft 6 st träffar varav en träff var ett utvärderingstillfälle.

Syfte
Syftet med "lärmodulen" var att vi genom gemensam läsning och gemensamma diskussioner skulle utveckla vår undervisning så att den anpassas till våra elevers olika behov och förutsättningar när det gäller språk- och kunskapsutveckling.

Mål
Målet med vårt arbete var att vi lärare skulle få ökade kunskaper om språkutvecklande arbetssätt som vi sedan kan omsätta i vår undervisning och därigenom ge våra elever ökad skolframgång.

Litteratur
Den litteratur vi läst och diskuterat under vårt språkutvecklingsarbete är framför allt Skolverkets skrifter Greppa språket och Få syn på språket. Ett urval andra artiklar har förekommit samt utdrag ur Pauline Gibbons bok "Stärk språket, stärk lärandet". Mycket av det material som finns att tillgå är hämtat från "Nationellt centrum för svenska som andraspråk"  

På den första träffen som vi hade den 15 september fick alla pedagoger fylla i en checklista för språkutvecklande arbete. Denna checklista fylldes sedan i av samma pedagoger i januari för att kunna se vad lärmodulen gett och vad vi behöver fortsätta att utveckla på våra skolor.

Sammanfattning utifrån checklistan:

Vi upplever i hög grad och mycket hög grad att vi har en undervisning som går från det konkreta mot det abstrakta. Vi är duktiga på att knyta begreppen till elevernas vardagsspråk och på att stötta eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen. Detta har inte förändrats så mycket under lärmodulen utan vi upplevde att vi var duktiga på dessa saker redan innan.

Det som går att utläsa som en förändring under dessa månader är att vi gett eleverna större möjlighet att skriftligt bearbeta innehåll samt att vi gett större möjligheter till interaktion och utvecklande samtal i klassrummet. (Parvis, smågrupper, lärare-elev, helklass). Där det också skett en ganska stor förändring är att vi blivit bättre på att koppla innehåll till mål och låta eleverna reflektera över sin undervisning.

Det vi upplever att vi saknar i vår undervisning och som därmed är ett utvecklingsområde är att vi upplever att vi saknar modeller för hur olika förmågor ska utvecklas, till exempel analysförmåga.

I utvärderingarna som gjorts var det också möjligt att uttrycka sig i löpande skrift och jag har försökt att sammanställa även detta. Jag har tagit med några citat som talat för fler.

Utvärdering av lärmodulen:

Bra att få en struktur för arbetet med språket och att vi uppmärksammar språket i alla ämnen.

Jag reflekterar mer över hur jag arbetar nu och vad jag behöver utveckla.

Jag har blivit mycket bättre på att arbeta med en text före, under och efter läsningen.

Träffarna har satt igång många tankar! Viktigt för alla!

Träffarna har gjort att jag reflekterar kring hur jag själv planerar och genomför undervisningen. Man får upp ögonen vilka utvecklingsområden teamen har.

Jag har fått ut mycket för min egen personliga utveckling.

Det har varit bra, lärorikt och inspirerande.  Bra genomförda tillfällen med bra upplägg.

Marie har varit påläst, bra förberedd, positiv och inspirerande.

Det har varit en bra mix med föreläsningar, praktiska uppgifter och klipp.

Mycket praktiska exempel – bra! Bra filmer!

Vad anser jag att mitt nästa steg är:

-Tydliggöra språkliga förmågor och mål i våra pedagogiska planeringar

- Använda bilder för att tydliggöra och förstärka målen.

- Hitta tid till utvärdering och reflektion i slutet av varje lektion och arbetsområde.

- Synliggöra modeller för förmågor, ex analysförmågan

- Använda mig av modelltexter och stötta eleverna mer framförallt i skrivande.

- Använda Cirkelmodellen i alla ämnen.

-Arbeta mer systematiskt med begrepp

- Ge eleverna mer utrymme att träna det muntliga. Ge mer tid för samtal i par och i grupp.

Min skolas nästa steg:

·        Skapa en tydlig röd tråd i det språkutvecklande arbetet. Vad förväntas av eleverna efter varje stadie? Vilka begrepp behöver eleverna möta på respektive stadie? Viktigt att vi utgår från vad eleverna kan och att det blir bra överlämningar över stadierna.

Vi måste lämna över undervisning!

·         Teamen behöver tid för samplanering. För att kunna arbeta mer ämnesövergripande måste vi tillsammans göra pedagogiska planeringar där språket lyfts i alla ämnen. Vilka förmågor och vilka ämnesspecifika ord kommer vi att arbeta med? Hur kan idrott, slöjd, fritids förstärka det aktuella arbetsområdet och lyfta språket?

·         Teamen behöver tid för att kunna diskutera det som är specifikt för respektive stadie när det gäller språkutvecklande arbetssätt

·         Ämneslärarna behöver tid att diskutera det ämnesspecifika. Vilka ord och begrepp skall lyftas fram i respektive ämne?

·         Mer fokus på lässtrategier i alla ämnen.

·         Utveckla modeller för skrivande. Använda Cirkelmodellen i alla ämnen.

·         Lyfta goda exempel både på den egna skolan och även på andra skolor för att få tips och inspiration.